Genitiv på serbiska (genitiv)
<p>Genitiv är det kasus du når efter mest på serbiska. Det svarar på frågorna <em>čiji?</em> (vems?) och <em>čega?</em> (av vad?), och det sköter tre jobb på en gång.</p><h2>De tre jobben</h2><p><strong>1. Ägande</strong> — vem något tillhör: <strong>centar grada</strong> (stadens centrum). <strong>2. Ursprung</strong> — varifrån något kommer: <strong>Iz Beograda sam.</strong> (Jag är från Belgrad.). <strong>3. Mängd</strong> — hur mycket: <strong>čaša vode</strong> (ett glas vatten).</p><h2>Ändelserna</h2><p>Du byter slutet på substantivet. Maskulina och neutrala ord får <strong>-a</strong>: <em>grad</em> → <em>grada</em>, <em>selo</em> → <em>sela</em>. Feminina ord som slutar på <em>-a</em> byter den mot <strong>-e</strong>: <em>žena</em> → <em>žene</em>, <em>voda</em> → <em>vode</em>. Så blir det <strong>vrata kuće</strong> (husets dörr) och <strong>šolja kafe</strong> (en kopp kaffe).</p><h2>Prepositioner som styr genitiv</h2><p>Fyra vanliga småord drar alltid med sig genitiv: <strong>od</strong> (från, av), <strong>do</strong> (till, fram till), <strong>iz</strong> (ur, från) och <strong>kod</strong> (hos). Därför heter det <strong>kod doktora</strong> (hos doktorn) — <em>doktor</em> får sitt <em>-a</em> efter <em>kod</em>.</p><h2>Den stora skillnaden mot svenskan</h2><p>På svenska visar du ägande med <em>av</em> eller med ett <em>-s</em>: <em>stadens centrum</em>, eller <em>centrum av staden</em>. Det lilla ordet eller ändelsen <em>-s</em> gör jobbet, och själva grundordet står kvar oförändrat. Serbiskan har inget levande kasussystem att jämföra med här — i stället ändrar serbiskan <strong>själva substantivets ändelse</strong>. När ändelsen redan bär betydelsen "av/vems" behövs inget extra småord. Du lägger alltså <em>inte</em> till en preposition för ägande.</p><h2>Det vanligaste felet</h2><p>Frestelsen är att klistra in ett <em>od</em> för att översätta svenskans <em>av</em>:</p><p>✗ <strong>centar od grada</strong> — fel<br>✓ <strong>centar grada</strong> — rätt</p><p>Den nakna genitivändelsen säger redan "av staden". Spara <em>od</em> till ursprung och material, inte till rent ägande. Lär dig de två ändelserna <em>-a</em> och <em>-e</em> först, sedan de fyra prepositionerna, så är du igenom det svåraste.</p>
Exempel
- centar grada the city centre
- čaša vode a glass of water
- Iz Beograda sam. I'm from Belgrade.
Hela lektionen
Allt i videon, som text.
-
Vill du säga stadens centrum? Många lägger till od och säger centar od grada. Men serbiskan behöver det inte – ren genitiv räcker. Vi tittar på hur det funkar.
-
Genitiv är kasuset som svarar på vems? eller varifrån?. Med det säger du att något tillhör någon, var något kommer ifrån och hur mycket det finns.
-
Först ändelserna. Maskulina och neutrala ord får -a. Grad blir grada, och selo blir sela. Feminina på -a får -e: žena blir žene.
-
Vi börjar med ägande. Centar grada: centrumet hör till staden, så grad går i genitiv och blir grada. centar grada
-
Det funkar likadant med ett feminint ord. Vrata kuće: kuća går i genitiv och blir kuće, med ändelsen -e. vrata kuće
-
Nu mängden. Efter mått- eller mängdord följer genitiv. Čaša vode: voda blir vode, för vi säger hur mycket det finns av något. čaša vode
-
Samma princip: šolja kafe. Kafa blir kafe — återigen genitiv för mängd. šolja kafe
-
Även många prepositioner kräver genitiv. De viktigaste är: od, do, iz och kod. Efter var och en står substantivet i genitiv.
-
Iz Beograda sam. Prepositionen iz står för ursprung — varifrån du kommer — så Beograd går i genitiv och blir Beograda. Iz Beograda sam.
-
Och med prepositionen kod. Kod doktora: kod betyder hos, så doktor går i genitiv och blir doktora. kod doktora
-
Här är det vanligaste felet. Många lägger till od och säger centar od grada. Men för ägande använder serbiskan ren genitiv — centar grada. Utan preposition.
-
Sammanfattning. Genitiv uttrycker ägande, ursprung och mängd. Maskulinum och neutrum får -a, femininum -e. Krävs av od, do, iz, kod — och för ett enkelt vems använder du ren genitiv, utan od.