Bisatser

Det serbiska relativa pronomenet koji – genus utifrån, kasus inifrån

Nivå B1 Bisatser
Huvudidé

Det serbiska relativa pronomenet koji (som, vilken, vem) binder en relativsats till ett substantiv, och det följer en enda tydlig regel. Regeln bygger på en uppdelning: koji tar genus och numerus från sitt huvudord – ordet det syftar på, alltså „utifrån“ – men sitt kasus får det av rollen det spelar „inifrån“, det vill säga inne i själva relativsatsen. Just den uppdelningen är hjärtat i den här lektionen. Titta först på grundformerna: koji (maskulinum), koja (femininum), koje (neutrum). Dessa former böjs vidare, till exempel i ackusativ till koga eller kog (m.) och koju (f.), och i dativ och lokativ till kome eller kom. Vilken ändelse du väljer avgörs i två steg. Låt oss gå igenom exemplen. I „čovek koji radi“ (mannen som arbetar) är huvudordet čovek maskulinum singular – därför koji och inte koja. Inuti relativsatsen är koji subjekt till radi, alltså nominativ: koji. I „knjiga koju čitam“ (boken som jag läser) är knjiga femininum – alltså f-formen. Men i relativsatsen är det objekt till čitam, alltså ackusativ femininum: koju. I „grad u kome živim“ (staden där jag bor) står koji efter prepositionen u och tar det kasus som prepositionen kräver, lokativ: kome. Fler exempel: „čovek koga vidim“ (ackusativ), „prijatelj kome verujem“ (dativ, eftersom verovati styr dativ), „auto koji vozim“ och „ljudi koji čekaju“ (plural, subjekt → nominativ koji). För dig som har svenska är detta nästan helt nytt – och det är värt att vara tydlig om varför. På svenska klarar du dig med ett enda ord, som, oavsett om huvudordet är en-ord eller ett-ord, singular eller plural, och oavsett om som är subjekt eller objekt i relativsatsen: „mannen som arbetar“ och „boken som jag läser“ använder samma som. Det svenska som böjs alltså inte alls. I serbiskan är båda dimensionerna nya på en gång: först måste du välja rätt genus och numerus efter huvudordet (koji/koja/koje), och sedan rätt kasus efter rollen inne i satsen. Det kan kännas mycket i början, men det blir hanterbart om du alltid tar de två frågorna i tur och ordning: Vilket genus och numerus har huvudordet? Och vilken roll har pronomenet inne i relativsatsen? Se upp med det vanligaste felet, attraktionsfelet: man råkar kopiera huvudordets kasus till koji. Fel är „Vidim čoveka kojeg radi“, rätt är „Vidim čoveka koji radi“ – čoveka står visserligen i ackusativ, men koji är subjekt i relativsatsen och förblir därför nominativ. Kom ihåg: fråga alltid vilken roll koji har inne i relativsatsen, inte vilket kasus huvudordet råkar stå i.

Exempel

  • čovek koji radi the man who works
  • knjiga koju čitam the book that I'm reading
  • grad u kome živim the city I live in

Hela lektionen

Allt i videon, som text.

  1. koji

    koji, koja, koje — och alla kasus

    Det finns ett ord som fogar ihop två korta meningar till en rikare, och det är just där de flesta snubblar.

  2. 🔗

    koji binder en relativsats till ett substantiv.

    Ordet koji binder en beskrivande bisats till ett substantiv. Med det gör du två meningar till en, och det är språnget mot att låta flytande.

  3. Varifrån varje del kommer

    utifrån
    • genus
    • numerus
    inifrån
    • kasus
    • roll i satsen

    Här är hela regelns kärna. Ordet koji kongruerar i genus och numerus med substantivet det syftar på, och det kommer utifrån. Men kasus får det inifrån, från sin roll i bisatsen.

  4. čovek koji radi

    subjekt → nominativ

    Vi börjar med det enklaste. När koji är subjekt i sin sats står det i nominativ. čovek koji radi

  5. čovek koga vidim

    objekt → ackusativ

    Byt nu roll. Här är koji inte den som arbetar, utan den jag ser, alltså objektet. Därför går det till ackusativ och blir koga. čovek koga vidim

  6. knjiga koju čitam

    feminint, objekt → ackusativ

    Nu är substantivet feminint, knjiga, så vi väljer koju, inte koji. Genus kongruerar utifrån, och eftersom boken är objektet som läses är kasus ackusativ. knjiga koju čitam

  7. grad u kome živim

    preposition u → lokativ

    När en preposition kommer framför är det den som styr kasus. I grad u kome živim kräver prepositionen u lokativ, så koji blir kome. grad u kome živim

  8. prijatelj kome verujem

    verb verovati → dativ

    Vissa verb kräver dativ, och då gör koji det också. Verbet verovati, att lita på, styr dativ, så i prijatelj kome verujem är formen kome. prijatelj kome verujem

  9. Vad som avgör vad

    substantivets genus
    • koji
    • koja
    • koje
    roll i satsen
    • nominativ
    • ackusativ
    • dativ
    • lokativ

    Glasklart: substantivets genus säger om du väljer koji, koja eller koje. Verbet eller prepositionen inne i satsen säger vilket kasus den formen tar.

  10. Vidim čoveka kojeg radi. kasus kopierat från substantivet
    Vidim čoveka koji radi. koji är subjekt → nominativ

    Genus utifrån, kasus inifrån.

    Och här är den klassiska fällan. Många tvingar koji att rätta sig efter kasuset hos substantivet framför. Men det får det inte. Vidim čoveka, så man tänker ackusativ; ändå, om han arbetar, är koji subjekt i sin egen sats och står i nominativ.

  11. auto koji vozim

    maskulint, objekt → ackusativ = koji

    Titta på samma substantiv i två roller igen. Auto koji vozim: här är bilen objektet, så koji heter koji i ackusativ för en maskulin sak. Samma logik, följ bara rollen. auto koji vozim

  12. ljudi koji čekaju

    plural, subjekt → nominativ

    Och i plural håller principen: genus och numerus utifrån, kasus inifrån. ljudi koji čekaju

  13. Kom ihåg

    • Genus och numerus → från substantivet framför
    • Kasus → från rollen i relativsatsen

    Kom ihåg det så här: genus och numerus utifrån, kasus inifrån.