Ställa ja/nej-frågor på serbiska: da li och li

Serbiskan bildar ja/nej-frågor på två standardsätt, och båda är värda att kunna. Det första är att ställa „Da li“ först i en helt vanlig påståendesats. Du ändrar ingenting annat — ordföljden i resten av meningen är densamma: „Da li govoriš srpski?“ (Talar du serbiska?), „Da li imaš vremena?“ (Har du tid?), „Da li je ovo tvoje?“ (Är det här ditt?). Det här är vardagsformen som du hör mest i talspråk. Det andra sättet är inversion med partikeln „li“. Verbet kommer först och „li“ direkt efter, på andra plats: „Govoriš li srpski?“, „Imaš li vremena?“, „Je li ovo tvoje?“. Den varianten låter lite mer formell och förekommer oftare i skrift. Som svensk har du redan känsla för verbet-först-frågor — vi säger „Talar du serbiska?“ med verbet i spetsen. Skillnaden är att serbiskan lägger till den lilla partikeln „li“ som måste hamna på rätt plats. Och här ligger hela poängen: „li“ är en klitisk partikel och får aldrig stå först i meningen. Den klamrar sig fast vid ordet före, så den behöver ett verb framför sig. Det vanligaste nybörjarfelet är just att börja med „li“. „Li govoriš srpski?“ är fel; rätt är „Govoriš li srpski?“. Med verbet „att vara“ får du paret „Da li je ovo tvoje?“ och „Je li ovo tvoje?“. I snabbt tal dras „Je li“ ofta ihop till „Je l’“: „Je l’ ovo tvoje?“. Det är talspråkligt men helt naturligt.